Belysningsbranschen slår larm: Stora brister i nödbelysningen i offentliga lokaler

Publicerad 27 Apr 2021

Belysningsbranschen slår nu åter larm om brister och talar om stor okunskap både när det gäller ansvar och kontroll av nödbelysning i offentliga lokaler. Och ändå finns det enkla regler om ansvarsfördelning och fortlöpande kontrollrutiner. I en artikel i Svensk Byggtidning (nr.2-21) kommenterar bl a Belysningsbranschens vd, Mikael Castanius, bristerna.

– När vi kontrollerar installerad nödbelysning finner vi att den ofta inte fungerar. Det här är en alldeles för viktig fråga för att  hamna mellan stolar och i praktiken prioriteras ned, säger Mikael Castanius.

Han anser att frågan om nödbelysning på grund av den okunskap som råder och de risker detta medför blir en politisk fråga. Det har motionerats i Riksdagen men, tycker han, mycket litet händer i praktiken.

– Hur svårt kan det egentligen vara att ta tag i de här frågorna?

Fastighetsägare eller den som hyr lokaler har ett stort ansvar att följa regelverket så att det går att undvika svåra konsekvenser, att människor skadas och i värsta fall att människoliv går till spillo. En säker utrymning måste kunna garanteras, även i äldre byggnader.

– Det är nu sannolikt viktigare än någonsin att säkerställa att konsekvenserna av stora olyckor inte drabbar vårt samhälle. Det får inte vara så att allmänheten tror att en säker utrymning från arbetsplatser köpcentrum, hotell, skolor etc, kan utföras när så inte är fallet. Det säger Ronnie Bergdahl, som är ordförande i nödljusgruppen som verkar inom Belysningsbranschen.

Som ett av medlemsföretagen i Belysningsbranschen försöker även KAMIC vara med och bilda oponion samt påverka för en bättre kontroll och underhållsrutin. Ulrika Calzon, produktchef för nödbelysningsområdet hos KAMIC, håller med i det man kommit fram till:

- Att löpande tillsyn och gällande regelverk inte följs är illavarslande. Nödbelysning och säkra utrymningsvägar handlar om att rädda liv, sköts inte underhållet enligt de regler som gäller så kan fastigheter bli rena dödsfällor. Att fortsätta diskutera frågorna och inte låta dem vila är livsviktigt, avslutar Ulrika Calzon.

Till artikeln, Svensk Byggtidning >>